Nääämen

Som sagt var. Man tror ju man är kungen själv och hoppar högre än aldrig, dunkar över Helens rygg och flyger ner mot golvet med huvet först - landar med korsryggen och på skadade disken. Yiippi, jag jublar.


Sen blev det kryckor och ett jädra kämpande hem från skolan, svängde förbi i några timmar på Akuten och gjorde röntgen som visade Nada (thank god),
fick smärtstillande och dunkade i mig ugnspizza och vin och somnade in runt halv tolv-snåret efter att Fight Club stirrats ut.
Bara att vänta nu och hoppas på bättre tider,
vilket känns satans långt bort.

Kategori: